Kepler-5

Kepler-5
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildSvanen
Rektascension19t 57m 37,6885s[1]
Deklination+44° 02′ 06,190″[1]
Skenbar magnitud ()+13,9[2]
Stjärntyp
SpektraltypF5 V[3]
VariabeltypPlanetpassage-variabel[4]
Astrometri
Radialhastighet ()-23,63 ± 5,40[3] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -0,190 ± [1] mas/år
Dek.: -3,252[1] mas/år
Parallax ()1,0829 ± 0,0202[1]
Avstånd3 010 ± 60  (920 ± 20 pc)
Detaljer
Massa1,347 +0,056−0,02[5] M
Radie1,793 ± 0,053[5] R
Luminositet0,669[4] L
Temperatur6 297 ± 50[6] K
Metallicitet+0,04 ± 0,06[5]
Andra beteckningar
Kepler-5, KOI-18, 2MASS J19573768+4402061, KIC 8191672, Gaia DR3 2079018300195390464, Gaia DR2 2079018300195390464[3][4]

Kepler-3 är en dubbelstjärna i mellersta delen av stjärnbilden Svanen[7] inom synfältet för Keplerteleskopet. Den har en skenbar magnitud av ca 13,9[3] och kräver ett kraftfullt teleskop för att kunna observeras. Baserat på parallax enligt Gaia Data Release 3 på ca 1,083 mas[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 3 000 ljusår (ca 920 parsec) från solen. Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -24 km/s.[3]

Observation

Tre upptäckter som gjordes före Kepleruppdraget och som var i Keplers synfält, fick Keplerbeteckningarna 1, 2 och 3. Kepler-5 är den andra planetbärande stjärnan som upptäcktes under Kepleruppdraget, en NASA-operation som försöker upptäcka jordliknande planeter som passerar framför dess värdstjärna sett från jorden.[8] Stjärnans planet, Kepler-5b, var därför den andra av de fem första planeterna som tillkännagavs den 4 januari 2010 vid det 215:e mötet i American Astronomical Society i Washington, D.C., tillsammans med planeterna runt Kepler-4, Kepler-6, Kepler-7 och Kepler-8.[9]

Kepler-5b:s första upptäckt undersöktes på nytt av forskare vid W.M. Keck Observatory vid Mauna Kea, Hawaii, McDonald Observatory i västra Texas, Palomar och Lick Observatories i Kalifornien, MMT-, WIYN- och Whipple-observatorierna i Arizona; och Roque de los Muchachos-observatorietKanarieöarna.[7][10]

Egenskaper

Kepler-5 är en gul till vit stjärna i huvudserien av spektralklass F5 V.[3] Den har en massa av ca 1,35[5] solmassor, en radie av ca 1,8[4] solradier och utsänder energi från dess fotosfär motsvarande ca 0,67[4] gånger solen vid en effektiv temperatur av ca 6 300 K.[6] Stjärnan har en metallicitet på [Fe/H] 0,04 (± 0,06), vilket gör den ungefär lika metallrik som solen,[5] och därför ökar dess sannolikhet att ha planeter i omloppsbana.[11]

En färsk katalog över följeslagare till Keplerstjärnor fastställda från högupplöst bild visar två följeslagare till Kepler-5 på avstånd på 0,9 och 3,5 bågsekunder.[12] Huruvida dessa stjärnor är fysiskt bundna till Kepler-5 eller bara slumpmässiga lägen av icke-relaterade stjärnor är okänt, men nyare studier har visat att 60 till 80 procent av följeslagarna inom en bågsekund från Keplerstjärnorna är verkliga binärer.[13]

Planetsystem

Bild som visar den relativa storleken på de första fem planeterna som upptäcktes av Kepler. Kepler-5b är den näst största, markerad i blått.

Kepler-5b har en massa som är mer än dubbelt så stor som Jupiters massa och något mindre än en och en halv av Jupiters radie. Kepler-5b kretsar kring dess stjärna med en omloppsperiod av 3,5485 dygn och ligger på ungefär 0,0538 AE från Kepler-5. Den är alltså en het Jupiter, eller en gasjätte som kretsar nära dess värdstjärna.[14] Som jämförelse kretsar Merkurius kring solen vid 0,3871 AE med en period av 87,97 dygn.[15] Planetbanans excentricitet antas vara 0, vilket är excentriciteten för en cirkulär bana.[2]

Kepler-5 solsystem[14][16]
Planet
Massa
Halv storaxel
(AE)
Siderisk omloppstid
(d)
Excentricitet
Inklination
Radie
b
2,111 +0,0067−0,0021 MJ
0,0538 ± 0,0015
3,548465446 ± 0,000000183
0
89,14 +0,44−032°
1,246 +0,036−051 RJ

Se även

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Kepler-5, 9 mars 2024.

Noter

  1. ^ [a b c d e f] Vallenari, A.; et al. (Gaia collaboration) (2023). "Gaia Data Release 3. Summary of the content and survey properties". Astronomy and Astrophysics. 674: A1. arXiv:2208.00211. Bibcode:2023A&A...674A...1G. doi:10.1051/0004-6361/202243940. S2CID 244398875. Gaia DR3 record for this source at VizieR.
  2. ^ [a b] "Summary Table of Kepler Discoveries". NASA. 2010-08-27. Archived from the original on 2010-05-27. Hämtad 2010-10-16.
  3. ^ [a b c d e f] https://simbad.cds.unistra.fr/simbad/sim-id?Ident=Kepler-5. Hämtad 2024-08-19.
  4. ^ [a b c d e] "Kepler-5". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2019-11-29.
  5. ^ [a b c d e] "Notes for star Kepler-5". Extrasolar Planets Encyclopaedia. 2010. Archived from the original on 21 January 2011. Hämtad 26 februari 2011.
  6. ^ [a b] David Williams (1 September 2004). "Sun Fact Sheet". Goddard Space Flight Center. NASA. Hämtad 26 februari 2011.
  7. ^ [a b] "NASA's Kepler Space Telescope Discovers its First Five Exoplanets". NASA. 4 January 2010. Hämtad 26 februari 2011.
  8. ^ "Mission overview". Kepler and K2. NASA. 13 April 2015. Hämtad 7 augusti 2020.
  9. ^ Rich Talcott (5 January 2010). "215th AAS meeting update: Kepler discoveries the talk of the town". Astronomy.com. Astronomy magazine. ämtad 26 februari 2011.
  10. ^ Koch, David G.; et al. (2010). "Discovery of the Transiting Planet Kepler-5b". The Astrophysical Journal Letters. 713 (2): L131–L135. arXiv:1001.0913. Bibcode:2010ApJ...713L.131K. doi:10.1088/2041-8205/713/2/L131.
  11. ^ Henry Bortman (12 October 2004). "Extrasolar Planets: A Matter of Metallicity". Space Daily. Hämtad 26 februari 2011.
  12. ^ Furlan, E.; et al. (2017). "The Kepler follow-Up Observation Program. I. A Catalog of Companions To Kepler stars from High-Resolution Imaging". The Astronomical Journal. 153 (2). 71. arXiv:1612.02392. Bibcode:2017AJ....153...71F. doi:10.3847/1538-3881/153/2/71.
  13. ^ Hirsch, Lea A.; et al. (2017). "Assessing the Effect of Stellar Companions from High-resolution Imaging of Kepler Objects of Interest". The Astronomical Journal. 153 (3). 117. arXiv:1701.06577. Bibcode:2017AJ....153..117H. doi:10.3847/1538-3881/153/3/117.
  14. ^ [a b] Esteves, Lisa J.; Mooij, Ernst J. W. De; Jayawardhana, Ray (2015). "Changing Phases of Alien Worlds: Probing Atmospheres Of Kepler planets with High-Precision Photometry". The Astrophysical Journal. 804 (2). 150. arXiv:1407.2245. Bibcode:2015ApJ...804..150E. doi:10.1088/0004-637X/804/2/150.
  15. ^ David Williams (17 November 2010). "Mercury Fact Sheet". Goddard Space Flight Center. NASA. Hämtad 26 februari 2011.
  16. ^ "Kepler candidate overview page". NASA Exoplanet Archive. NASA. Hämtad 2017-12-10.

Externa länkar

Media som används på denna webbplats

Cygnus IAU.svg
Författare/Upphovsman: IAU and Sky & Telescope magazine (Roger Sinnott & Rick Fienberg), Licens: CC BY 4.0
IAU Cygnus chart
Golden star.svg
(c) I, Ssolbergj, CC BY 3.0
Gold-shaded star.
Kepler first five exoplanet size.jpg
The size of Kepler's first five planet discoveries as compared with Jupiter and Earth in our own solar system. NASA's Kepler space telescope has discovered its first five new exoplanets, or planets beyond our solar system. Kepler's high sensitivity to both small and large planets enabled the discovery of the exoplanets, named Kepler 4b, 5b, 6b, 7b and 8b. The discoveries were announced Monday, Jan. 4, by the members of the Kepler science team during a news briefing at the American Astronomical Society meeting in Washington.