Carl Grünberg
| Carl Grünberg | |
| Född | 10 februari 1861[1] Focșani, Rumänien |
|---|---|
| Död | 2 februari 1940[1] (78 år) Frankfurt am Main |
| Medborgare i | Cisleithanien och Österrike |
| Utbildad vid | Wiens universitet Strasbourgs universitet |
| Sysselsättning | Historiker, nationalekonom, sociolog, universitetslärare, jurist |
| Arbetsgivare | Wiens universitet (1900–1924) Institutet för socialforskning (1924–1929) |
| Politiskt parti | |
| Socialdemokraterna | |
| Redigera Wikidata | |
| Frankfurtskolan |
|---|
 |
Verk Förnuft och revolution · Konstverket i reproduktionsåldern · Förnuftets slut · Flykten från friheten · Minima Moralia · Eros och civilisation · Den endimensionella människan · Negativ dialektik · Borgerlig offentlighet · Kommunikativt handlande · Upplysningens dialektik |
Teoretiker Herbert Marcuse · Theodor W. Adorno · Max Horkheimer · Walter Benjamin · Erich Fromm · Friedrich Pollock · Leo Löwenthal · Jürgen Habermas · Alfred Schmidt · Axel Honneth · Siegfried Kracauer · Otto Kirchheimer |
Begrepp Avancerad kapitalism · antipositivism · dialektik · freudomarxism · icke-identitet · kommunikativ rationalitet · kritisk teori · kulturindustrin · praxis · privatism |
Relaterade ämnen |
Carl Grünberg, född 10 februari 1861 i Focșani, Rumänien, död 2 februari 1940 i Frankfurt am Main, var en tysk marxistisk filosof och sociolog. Han tillhörde Frankfurtskolan och var föreståndare för Institut für Sozialforschung.
Biografi
Grünberg avlade juris doktorsexamen vid Wiens universitet år 1890 och verkade därefter som advokat. Tillsammans med Stephan Bauer, Ludo Moritz Hartmann och Emil Szanto grundade han Zeitschrift für Social- und Wirthschaftsgeschichte, som utgavs mellan 1893 och 1900. Senare föreläste Grünberg i politisk ekonomi vid Wiens universitet.
Den 3 februari 1923 grundades Institut für Sozialforschung genom en donation av den tysk-argentinske marxisten Felix Weil. Det var meningen att sociologen Kurt Albert Gerlach skulle bli institutets förste föreståndare, men han avled 1922; istället utsågs Grünberg till direktor. Grünberg drabbades av en stroke 1927 och drog sig tillbaka; hans efterträdare blev Max Horkheimer.[2]
Bibliografi (urval)
- 1894 – Die Bauernbefreiung und die Aufhebung der gutsherrlich-bäuerlichen Verhältnisse in Böhmen, Mähren und Schlesien
- 1897 – Sozialismus, Kommunismus, Anarchismus
- 1901 – Studien zur österreichischen Agrargeschichte
- 1921 – Die Londoner kommunistische Zeitschrift und andere Urkunden aus den Jahren 1847/1848. Mit einer einleitenden Abhandlung über „Die Entstehungsgeschichte des Kommunistischen Manifests“ und Anmerkungen
- 1924 – Anfänge der kritischen Theorie; Festrede gehalten zur Einweihung des Instituts für Sozialforschung an der Universität Frankfurt am Main
Källor
- ”Carl Grünberg”. Deutsche Biographie. https://www.deutsche-biographie.de/pnd118542826.html?language=en. Läst 14 februari 2023.
- ”Carl Grünberg” (
PDF). Österreichisches Biographisches Lexikon 1815–1950. https://www.biographien.ac.at/oebl_2/88.pdf. Läst 14 februari 2023. - ”Geschichte des Instituts für Sozialforschung: Die Vorkriegszeit in Frankfurt”. Institut für Sozialforschung. https://web.archive.org/web/20120524140304/http://www.ifs.uni-frankfurt.de/institut/geschichte3.htm. Läst 14 februari 2023.
Noter
- ^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 9 april 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ ”The Frankfurt School and Critical Theory”. Internet Encyclopedia of Philosophy. https://iep.utm.edu/critical-theory-frankfurt-school/. Läst 14 februari 2023.
Vidare läsning
- Krogh, Thomas (1993). Frankfurtskolan: en introduktion. Göteborg: Daidalos. ISBN 91-86320-69-6
- Therborn, Göran (1976). Frankfurtskolan: till kritiken av den kritiska teorin. Stockholm: Arkiv för studier i arbetarrörelsens historia. ISBN 91-85118-26-5
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
(c) Jjshapiro på engelska Wikipedia, CC BY-SA 3.0
Photograph taken in Heidelberg, April 1964,[1] by Jeremy J. Shapiro at the Max Weber-Soziologentag. Horkheimer is front left, Adorno front right, and Habermas is in the background, right, running his hand through his hair. Siegfried Landshut is in the background left.