Camille Enlart
| Camille Enlart | |
 | |
| Född | Désiré Louis Camille Enlart[1] 22 november 1862[2][3] Boulogne-sur-Mer, Frankrike |
|---|---|
| Död | 14 februari 1927[3] (64 år) Paris |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | École des chartes École du Louvre |
| Sysselsättning | Konsthistoriker[4], arkeolog |
| Befattning | |
| Ledamot av l'École française de Rome (1889–1891)[5] | |
| Arbetsgivare | École Spéciale d'Architecture École du Louvre École française de Rome (1889–1891)[6] |
| Utmärkelser | |
| Riddare av Hederslegionen (1911)[7] | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Désiré Louis Camille Enlart, född 22 november 1862, död 14 februari 1927, var en fransk arkeolog och konsthistoriker.
Enlart arbetade vid museer och bibliotek i Paris och gjorde forskningar rörande de medeltida monumenten i Nordfrankrike, Italien och östra Medelhavsområdet. 1903 blev han direktör för Trocadéromuseet för jämförande bildhuggarkonst. Särskilt på den gotiska stilperiodens område blev Enlat en av Europas främsta forskare. Hans främsta arbete är Manuel d'archéologie française (3 band, 1902-1916), omfattande den kyrkliga arkitekturen, den världsliga arkitekturen och dräkthistorien. Bland hans många övriga arbeten märks L'art gothique et la renaissance en Chypre (1899) och Les monuments des Croisés dans le royaume de Jérusalem (2 band, 1925-1928).
Källor
Noter
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//898/44, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Enlart, Camille, Grove Art Online, 13 december 2017, 10.1093/GAO/9781884446054.ARTICLE.T026338.[källa från Wikidata]
- ^ Union List of Artist Names, 21 februari 2013, ULAN: 500317314, läs online, läst: 14 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Identifiants et Référentiels, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, idRef-ID SUDOC: 03352629X, läst: 7 april 2025.[källa från Wikidata]
- ^ École française de Rome (red.), Annuaire des membres de l’École française de Rome : 1873-2020, 2020, s. 68, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore Web-ID: 133640.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
|
Media som används på denna webbplats
Icon of simple gray pencil. An icon for Russian Wikipedia RFAR page.
Författare/Upphovsman: G.Garitan, Licens: CC BY-SA 4.0
presenté lors de l'exposition "le patrimoine s'en va en guerre" au musée le vergeur.
Författare/Upphovsman: Trois-Chênes-Coupés, Licens: CC BY-SA 4.0
Ces remerciements sont à la fin d’une lettre datée le 9 juin 1909, et adressée à Monsieur l’Abbé Charles Aimond (futur Monseigneur Aimond). Source : Archives Jean Grosdidier de Matons (1926–2017), sans doute par sa nièce Jeanne Buitge qui accompagna Mgr Aimond au cours de sa vie.