1917

För andra betydelser, se 1917 (olika betydelser).

1917 – MCMXVII 108 år sedan
År 1914 | 1915 | 1916 1917 1918 | 1919 | 1920
Årtionde 1890-talet  | 1900-talet 1910-talet 1920-talet | 1930-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1917 MCMXVII
Ab urbe condita	2669
Armeniska kalendern	1366 ԹՎ ՌՅԿԶ
Assyriska kalendern	6667
Bahaikalendern	73–74
Bengaliska kalendern	1324
Berberkalendern	2867
Brittiskt regeringsår	6 Geo. 5 – 7 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2461
Burmesiska kalendern	1279
Bysantinska kalendern	7425–7426
Koptiska kalendern	1633–1634
Erianska kalendern	3083
Etiopiska kalendern	1909–1910
Judiska kalendern	5677–5678
Vikram Samvat	1973–1974
Sakakalendern	1839–1840
Kaliyuga	5018–5019
Holocen kalender	11917
Nri-Igbo	917–918
Persiska kalendern	1295–1296
Muslimska kalendern	1335–1336
Nengō (Japan)	Taishō 6 (大正6年)
Nordkoreanska kalendern	6
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4250
Minguokalendern	ROC 6 民國6年
Thailändsk kalender	2460
Unixtid

1917 (MCMXVII) var ett år som började en måndag i den gregorianska kalendern och ett som började en söndag i den julianska kalendern.

• 1 januari – I Sverige får Katrineholm och Sollefteå stadsrättigheter.^[1]
• 8 januari – Svenska staten beslagtar all brödsäd, mjöl och bröd i ransoneringssyfte.
• 15 januari – Brödet ransoneras i Sverige då världskriget omöjliggjort spannmålsimport och svenska skörden slagit fel.^[1] Dagsransonen är 250 gram mjöl per person.^[2]
• 17 januari – USA köper Jungfruöarna från Danmark för 25 miljoner dollar.
• 21 januari – En jordbävning drabbar Bali, Indonesien och kräver cirka 15 000 dödsoffer.
• 29 januari – Victor Sjöströms film "Terje Vigen", efter Henrik Ibsens dikt, har biopremiär^[2] och inleder svensk films storhetstid.^[3]
• 31 januari – Tyskland proklamerar det oinskränkta ubåtskriget vilket inleds nästa dag med 111 ubåtar. Ubåtskrigets syfte är att avskära Storbritannien och Frankrike från import, särskilt av krigsmateriel.

• 1 februari – Tyskland skärper oinskränkta ubåtskriget, alla handelsfartyg till Storbritannien skall sänkas, även om de åker under neutrala staters flagg. 134 fartyg sänks på tre veckor.^[4]
• 3 februari – USA bryter de diplomatiska förbindelserna med Tyskland. Samma dag sänker en tysk ubåt det amerikanska passagerarfartyget Housatonic.
• 5 februari – Då Mexiko inför en ny konstitution säger den att ingen religion skall ha fördelar i Mexikos utbildningssystem
• 19 februari – Kafferansonering införs i Sverige, senare under månaden även mjölkransonering.^[2]
• 24 februari – Brittiska myndigheter överlämnar en kopia av det så kallade Zimmermanntelegrammet till Walter H. Page, USA:s ambassadör i Storbritannien. I det kodade telegrammet från tyske utlandssekreteraren Arthur Zimmermann ställt till Johann von Bernstorff, Tysklands ambassadör i Mexiko, försökte Tyskland värva Mexiko som bundsförvant i händelse av krig med USA.
• 25 februari – Tyska u-båtar beordras att sänka alla fientliga och neutrala fartyg utanför Storbritannien.^[1]
• 26 februari – 11 personer omkommer då ett invalidtåg rusar genom fellagd växel och välter i Holmsveden i Hälsingland.^[5]

• Mars – Zimmermanntelegrammet publiceras i amerikansk press.
• 1 mars – Osmanska riket byter stil när den julianska kalendern ersätts av den gregorianska.^[1]
• 10 mars (NS) – Uppror utbryter i Petrograd.^[1] Furst Georgij Lvov bildar provisorisk regering, och beordrar att tsarfamiljen tas till fånga.^[4] Revolutionen var resultatet av hungerdemonstrationer och vapennedläggelser i Petrograd.
• 15 mars – Rysslands tsar Nikolaus II abdikerar. En provisorisk regering under Aleksandr Kerenskijs ledning tillsätts.^[6]
• 27 mars – Hjalmar Hammarskjöld avgår som svensk statsminister. SAP vill bli av med honom, och kallar honom för "tyskvänlige Hungerskjöld" då han får skulden för prisstegringarna och ransoneringarna.^[2] Sveriges riksdag har förkastat Storbritanniens förslag till allmänt handelsavtal med Sverige.
• 30 mars – Högermannen Carl Swartz blir ny svensk statsminister och ersätter Hjalmar Hammarskjöld.^[1] Arvid Lindman blir utrikesminister^[2] och Conrad Carleson blir finansminister. Regeringen kommer överens med Storbritannien om ökad livsmedelstillförsel mot att brittiska fartyg får trafikera den minerade Kogrundsrännan i Öresund.

• 1 april – Sverige erkänner Rysslands provisoriska regering^[2] som tillsatts efter ryske tsarens abdikation i mars 1917.^[2]
• 4 april – Hunger- och militärdemonstrationerna 1917 inleds med oroligheter i Borlänge, Hagfors, Hofors, Linköping och Skara
• 2 april – USA:s kongress röstar för krig mot Tyskland.
• 6 april – USA förklarar Tyskland krig efter ja-röster i USA:s kongress, och USA går in i kriget på samma sida som Frankrike och Storbritannien.^[1] Beslutet tas med 90 röster mot 6 i senaten och 373 mot 50 i kongressen. De tilltagande tyska ubåtsaktiviteterna och Zimmermanntelegrammet (där Mexiko lovas delar av södra USA om de går in i kriget på Tysklands sida) är de utlösande faktorerna.
• 13 april – På väg från Schweiz till Petrograd gör Lenin uppehåll i Stockholm för att träffa svenska socialdemokrater.^[7]
• 16 april
  • Vladimir Lenin anländer till Petrograd efter tågresa i plomberad järnvägsvagn genom Tyskland och Sverige.^[1] Lenin och hans närmaste medarbetare fick tyska myndigheters tillstånd att från Schweiz passera genom Tyskland. Färden gick därefter vidare genom det neutrala Sverige för vidarebefordran till Ryssland.
  • Som en följd av livsmedelsbristen i Sverige uppstår hungerkravaller i Västervik.^[1]
• 16–23 april – Hungersmarscher genomförs i 23 svenska städer.
• 20 april – Verkstadsklubbarnas medlemmar i Västerås protesterar mot dålig livsmedelsförsörjning i Sverige.^[8]
• 22 april – 10 000 personer demonstrerar utanför svenska riksdagshuset.^[9]
• 23 april – Amerikanske komikern Buster Keaton har premiär på sin första film, "The Butcher Boy".^[1]
• 24 april – Demonstrationer och hungerkravaller utbryter på många platser i Sverige.
• 27 april – I Stockholm demonstrerar 5 000 kvinnliga fabriksarbetare mot mjölkbristen och de höjda livsmedelspriserna.^[1] De protesterar utanför Mjölkcentralens centraler på Torsgatan i Stockholm.^[2]
• 28 april – En privat skyddskår har bildats i Stockholm för att upprätthålla ordningen vid förstamajdemonstrationerna. Efter skarpt socialdemokratiskt angrepp i Sveriges riksdag upplöses kåren.^[7]

• 1 maj – 590 000 personer deltar i de största demonstrationerna någonsin i Sverige, med fred som främsta krav. Hungerupplopp har sedan en tid inträffat på flera svenska orter.^[10] I Göteborg samlas 500 000 personer till demonstration.^[11]
• 4 maj – Vid hungerkravaller i Norrköping stormar kvinnor livsmedelsbutiker. Poliserna försöker först hejda demonstranterna, men ger snart upp.^[8]
• 13 maj – Eugenio Pacelli, utses till ärkebiskop av påve Benedictus XV.^[12]
• 13–16 maj – Sveriges socialdemokratiska arbetareparti splittras då en grupp uteslutna ungsocialister bildar Sveriges socialdemokratiska vänsterparti^[1] under ledning av Zeth ”Zäta” Höglund.^[4] Stommen i partiet utgörs av Socialdemokratiska Ungdomsförbundet (SDUF). Sveriges socialdemokratiska arbetareparti bildar därför ett nytt ungdomsförbund, Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund (SSU).
• 23 maj – En månads oroligheter i Milano slutar då Italiens armé med våld slår ner anarkisterna och antikrigsrevolutionärer. 50 personer dödas, och 800 arresteras.^[13]
• 29 maj–4 juni – Hungerupproret på Seskarö äger rum. Arbetarna avväpnar utkommenderad militär och tar över livsmedelsdistributionen.
• 31 maj – Militär sätts in mot hungerdemonstranterna på svenska Seskarö sydväst om Haparanda.^[1]
• Maj – Hungerkravaller förekommer i bland annat Norrköping, Göteborg och Stockholm, varför socialdemokraterna och LO bildar en arbetarekommitté, för att återfå kontrollen över arbetarna.

• 5 juni
  • Svensk polis attackerar rösträttsdemonstranter utanför riksdagshuset i Stockholm,^[2] där 20 000 arbetare samlas med anledning av debatten om genomgripande demokratiska reformer. Tumultet utbryter när polisen spärrar vägen.^[8]
  • Svensk polis gör chock mot rösträttsanhängare på Gustav Adolfs torg i Stockholm.^[7]
• 7 juni – Lions Club bildas i Chicago.^[14]
• 13 juni – Hilda Nilsson blir den sista kvinnan i Sverige att dömas till döden (för åtta barnamord), men hon hinner ta sitt eget liv innan domen verkställs.
• 14 juni – Brattsystemet (motbok på Systembolaget) införs i hela Sverige.^[15]
• 29 juni – Grekland går in i första världskriget på ententens sida.

• 1 juli – 11-årige Pu Yi tillbaka som kejsare av Kina under två veckor efter en militärkupp som dock slås ner och republiken återinförs.^[4]
• 2 juli – Raskravaller bryter ut i Saint Louis. Vita attackerar och dödar flera svarta.
• 9 juli – John Zander, Sverige sätter världsrekord på 3 000 meter löpning. Under året tar han också rekorden på 1 500 meter och 2 000 meter.^[7]
• 18 juli – Karl XII:s grav öppnas för undersökningar.
• 21 juli – Rysslands provisoriska vänsterministär ombildas med Aleksandr Kerenskij som ny regeringschef,^[1] då Kerenskij krossar ett försök från bolsjevikerna att gripa makten i Ryssland. Lenin tvingas fly till det då ännu ryska Finland.
• 26 juli – Mjölk ransoneras i Sverige.^[4]
• 31 juli – Brittisk storoffensiv i Flandern startas.^[4]

• 2 augusti – Myteri på tyskt slagskepp i Wilhelmshaven.^[4]
• 5 augusti – John Zander, Sverige sätter världsrekord på 1 500 meter löpning med tiden 3.54.7.^[2]
• 14 augusti – Kina förklarar Tyskland krig.^[6]
• 26 augusti – Första lokalavdelningen av SLU, sedermera Centerpartiets ungdomsförbund bildas i Läckeby i Småland.

• 8 september – I den så kallade Luxburgaffären avslöjas att tyska beskickningen i Argentina har fått telegram från Berlin befordrade genom svenska UD.^[7] Enligt USA har detta hjälpt Tyskland i ubåtskriget.
• 20 september – I det svenska Andrakammarvalet går högern kraftigt tillbaka.^[7] Socialister och liberaler får majoritet, och svenske kungen säger att han inte kan acceptera Hjalmar Branting i Sveriges regering. Han vill i stället se en högerministär, parlamentarismen i Sverige ställs på prov.^[2]
• 29 september – Ernst Rolf gör succé på Fenixpalatset i Stockholm.^[7]

• 1 oktober – I Sverige bildar liberale ledaren Nils Edén en koalitionsregering där socialdemokraterna Hjalmar Branting, Erik Palmstierna, Värner Rydén och Östen Undén blir de första socialdemokraterna i Sveriges regering.^[1]
• 2 oktober – Den nya svenska bibelöversättningen, Gustav V:s bibel, stadfästs.^[16] Bibelkommissionen har arbetat med den nya översättningen sedan 1773, på uppdrag av Gustav III.
• 11 oktober – Tyska trupper landstiger på Ösel vid Taggaviken, i den så kallade Operation Albion.
• 15 oktober – I Paris avrättas den nederländska dansösen Mata Hari som tysk spion.
• 17 oktober
  • Det svenska AB Vin- & Spritcentralen konstitueras.^[7]
  • Dan Anderssons diktsamling Svarta ballader utkommer.^[2]
• 18 oktober – Svenska Tändsticks AB grundas genom en sammanslagning av den svenska tändsticksindustrin till en koncern under Ivar Kreugers ledning.^[4]
• 19 oktober – Carl Swartz avgår som svensk statsminister och efterträds av liberalen Nils Edén. Socialdemokraten Hjalmar Branting blir finansminister. Därmed har socialdemokraterna har för första gången kommit i regeringsställning i Sverige^[7] och parlamentarismen slagit igenom.
• 24 oktober–18 november – Tyskar och österrikare går till gemensamt motanfall mot italienarna vid Caporetto.^[6]
• 31 oktober – Norske författaren Knut Hamsuns roman Markens Gröda släpps och lägger grund till hans internationella berömmelse.^[1]
• Oktober – Sedan två brittiska offensiver mot Gaza (mars-april 1917) slagits tillbaka sätter britterna - under Edmund H. Allenbys befäl - igång en offensiv mot turkar och tyskar i Palestina, med understöd av flyg och medelhavsflottan.

• 2 november – Brittiska utrikesministern Arthur Balfour avger Balfourdeklarationen i vilken utlovas grundandet av ett judiskt nationalhem i Palestina.

• 7 november (NS) – I Ryssland störtas Aleksandr Kerenskijs västmaktsorienterade regering, och bolsjevikerna under Vladimir Lenin och Lev Trotskij griper makten.^[1]
• 15 november – Sveriges första flygbolag bildas i Landskrona av svenske flygpionjären Enoch Thulin.^[7]
• 20 november
  • Ukraina utropar sig som självständig republik.
  • Ett större antal stridsvagnar sätts in av britterna vid Cambrai.
• 28 november – Sveriges kung Gustaf V beger sig på statsbesök till Norge. I sitt tal i Kristiania betonar konungen sin varma önskan om enighet och samverkan mellan Nordens folk.

• 6 december

• • Finlands lantdag proklamerar Finlands självständighet från Ryssland.^[1]
  • I hamnen i Halifax i Kanada kolliderar två fartyg – det ena är det franska Mont Blanc som är lastat med ammunition – och förorsakar en explosion, som dödar mer än 2 000 personer och raserar en stor del av staden.
• 7 december
  • Ryssland ingår vapenvila med Tyskland och Österrike, och man sätter sig ner i Brest-Litovsk för att förhandla om fred.^[4]
  • USA förklarar krig mot Österrike.^[17]
  • Tjekan, den ryska hemliga polisen, bildas.
• 12 december – En järnvägsolycka inträffar i Mont Cenistunneln i kommunen Saint-Michel-de-Maurienne i Frankrike, då ett godståg med trupper och ammunition spårar ur, och 550 personer omkommer.^[5]
• 13 december – Sverige förhandlar i London om ett nytt handelsavtal. Framför allt handlar det om överlåtelse av svenska fartyg och minskad svensk malmexport till Tyskland.^[2]
• 15 december – Under Lenins ledning sluter Ryssland vapenstillestånd med Tyskland.
• 31 december
  • Rysslands bolsjevikregering erkänner Finland som självständig stat.^[6]
  • Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av skådespelaren Ivan Hedqvist.
• December
  • Danmarks, Norges och Sveriges kungar möts i Kristiania.
  • Brittiska trupper intar Jerusalem.
  • Köer uppstår i Sverige då kaffet håller på att ta slut, ett hekto per person säljs till jul.^[7]

• Amerikanska soldater landstiger i Chungking, Kina för att skydda amerikaner under en politisk kris.^[17]
• USA skickar soldater till Kuba för att skydda amerikanska intressen under uppror.^[17]
• USA:s räder in i norra Mexiko, som pågått sedan 1914, upphör.^[17]
• Arbetare tvingar bönder att lämna ifrån sig livsmedel i Ådalen.
• Passtvånget återinförs i Sverige.^[18]
• Sverige inför visumtvång för alla utlänningar.
• 1 200 grankottar säljs för 90 öre hektolitern i Sverige.^[7]
• De tre huvudmännen i 1908 års attentat mot fartyget Amalthea får amnesti.
• Hakon Swensson i Västerås grundar AB Hakon Swensson (Hakonbolaget), vilket är den första grunden till ICA.
• Den kooperativa jordbruksrörelsen samlas i Sveriges allmänna lantbrukssällskap.
• Knut och Alice Wallenbergs stiftelse grundas genom en donation på 20 miljoner av Knut Wallenberg.
• Barnamordsplakatet (infört 1778) upphävs slutligen som svensk lag.
• Katrineholm och Sollefteå får stadsprivilegium.
• I Sverige inför Stockholms tjänarinneförening begreppet "hembiträde" som skall ersätta äldre begrepp som "tjänsteflicka", "tjänarinna" och "jungfru".^[19]
• En internationell socialistisk fredskonferens hålls i Stockholm.
• Sveriges kronprinsessa startar insamling av ljus till behövande.^[7]
• Apparaten Pianophon gör alla pianon på biografer i Sverige självspelande.^[7]
• Körkort införs i Sverige.^[20]

• 3 januari – Vernon A. Walters, amerikansk general och diplomat, FN-ambassadör 1985–1989. (död 2002)
• 7 januari – Astrid Kristensson, svensk jurist och moderat politiker, landshövding i Kronobergs län. (död 2000)
• 10 januari – Jerry Wexler, amerikansk låtskrivare och producent. (död 2008)
• 12 januari – Maharishi Mahesh Yogi, indisk guru, grundare av TM. (död 2008)
• 16 januari – Justin Ahomadégbé, president i Republiken Dahomey, nuvarande Benin. (död 2002)
• 17 januari
  • Joseph W. Barr, amerikansk demokratisk politiker, USA:s finansminister 1968–1969. (död 1996)
  • M.G. Ramachandran, indisk politiker och filmskådespelare. (död 1987)
• 21 januari – Erling Persson, svensk entreprenör och företagsledare som grundade Hennes & Mauritz. (död 2002)
• 24 januari – Ernest Borgnine, amerikansk skådespelare. (död 2012)
• 25 januari – Jânio Quadros, Brasiliens president 1961. (död 1992)
• 26 januari – William Verity, amerikansk politiker och affärsman, handelsminister 1987–1989. (död 2007)
• 30 januari – Paul Frère, belgisk racerförare. (död 2008)

• 2 februari – Eric Holmqvist, svensk politiker (s), statsråd 1961–1976. (död 2009)
• 3 februari – Arne Sucksdorff, svensk regissör, manusförfattare, fotograf och dokumentärfilmare. (död 2001)
• 4 februari – Muhammad Yahya Khan, president i Pakistan 1969–1971. (död 1980)
• 5 februari – Vivica Bandler, finländsk teaterregissör, manusförfattare och teaterchef. (död 2004)
• 6 februari – Zsa Zsa Gabor, ungersk-amerikansk skådespelare. (död 2016)
• 11 februari – Sidney Sheldon, amerikansk författare. (död 2007)
• 14 februari – Herbert Hauptman, amerikansk kemist, nobelpristagare. (död 2011)
• 15 februari – Egil Holmsen, svensk regissör, manusförfattare, journalist, författare och skådespelare. (död 1990)
• 19 februari – Edith Grøn, nicaraguansk skulptör. (död 1990)
• 20 februari – Gustaf von Platen, svensk journalist och författare. (död 2003)
• 21 februari – Sven-Otto Österdahl, svensk byrådirektör och politiker (fp). (död 1985)
• 25 februari – Anthony Burgess, brittisk författare. (död 1993)
• 26 februari – Robert Taft Jr., amerikansk republikansk politiker, senator 1971–1976. (död 1993)
• 27 februari
  • John Connally, amerikansk politiker. (död 1993)
  • Börge Krüger, svensk-dansk dansare och skådespelare. (död 1995)

• 2 mars – Desi Arnaz, kubansk-amerikansk skådespelare (I Love Lucy). (död 1986)
• 6 mars
  • Donald Davidson, amerikansk filosof. (död 2003)
  • Will Eisner, amerikansk serieskapare. (död 2005)
  • Samael Aun Weor, colombiansk neo-gnostiker. (död 1977)
• 11 mars – Nils Hörjel, svensk ämbetsman, landshövding i Malmöhus län 1973–1984. (död 2006)
• 12 mars – Fritjof Hellberg, svensk skådespelare. (död 1995)
• 19 mars – Dinu Lipatti, rumänsk pianist. (död 1950)
• 20 mars – Dame Vera Lynn, brittisk sångerska. (död 2020)
• 21 mars – Arne Isacsson, svensk akvarellist och konstpedagog. (död 2010)
• 27 mars – Cyrus Vance, amerikansk politiker, utrikesminister 1977–1980. (död 2002)

• 9 april – Rolf Kauka, tysk serietecknare. (död 2000)
• 17 april – Bill Clements, amerikansk republikansk politiker och affärsman, guvernör i Texas 1979–1983 och 1987–1991. (död 2011)
• 19 april – Sven Hassel, dansk författare och krigsveteran. (död 2012)
• 22 april – Yvette Chauviré, fransk ballerina. (död 2016)
• 25 april – Ella Fitzgerald, amerikansk jazzsångerska. (död 1996)

• 1 maj – Inga Löwdin, svensk idrottare och idrottsledare. (död 2008)
• 3 maj
  • Gun Robertson, svensk skådespelare. (död 2008)
  • Chris Wahlström, svensk skådespelare. (död 1977)
• 16 maj – George Gaynes, finländsk-amerikansk skådespelare. (död 2016)
• 21 maj – Raymond Burr, kanadensisk-amerikansk skådespelare (Perry Mason). (död 1993)
• 22 maj – Gunnar Wallmark, svensk intendent och moderat politiker. (död 1998)
• 23 maj – Tatiana Rjabusjinskaja, rysk ballerina och koreograf. (död 2000)
• 28 maj
  • Sture Henriksson, svenskt fackföreningsman och politiker, kommunikationsminister 1957. (död 1957)
  • Rune Stylander, svensk skådespelare och regiassistent. (död 1973)
• 29 maj – John F. Kennedy, amerikansk politiker, USA:s president 1961–1963. (död 1963)
• 31 maj
  • Ortrud Mann, svensk dirigent och kantor. (död 2006)
  • Eric Sundquist, svensk skådespelare. (död 1985)

• 4 juni – Howard Metzenbaum, amerikansk demokratisk politiker, senator 1974 och 1976–1995. (död 2008)
• 6 juni – María Montez, amerikansk skådespelare. (död 1951)
• 7 juni – Dean Martin, amerikansk sångare och skådespelare. (död 1995)
• 9 juni – Ullastina Rettig, svensk skådespelare. (död 2008)
• 14 juni – Atle Selberg, norsk matematiker. (död 2007)
• 18 juni – Erik Ortvad, dansk målare. (död 2008)
• 25 juni – Nils Karlsson, Mora-Nisse, svensk skidlöpare.^[7] (död 2012)
• 28 juni – Wilfred Burns, brittisk kompositör, arrangör av svensk filmmusik. (död 1990)
• 30 juni – Lena Horne, amerikansk sångerska och skådespelare. (död 2010)

• 2 juli
  • Stuart Görling, svensk kompositör och arrangör av filmmusik. (död 2002)
  • Murry Wilson, amerikansk musikproducent. (död 1973)
• 8 juli – Jules Bacon, bodybuilder, Mr. America 1943. (död 2007)
• 15 juli – Nur Mohammad Taraki, afghansk politiker, president 1978–1979. (död 1979)
• 19 juli – William Scranton, amerikansk republikansk politiker och diplomat, guvernör i Pennsylvania 1963–1967. (död 2013)
• 22 juli – Lothar Lindtner, norsk skådespelare och sångare. (död 2005)
• 26 juli – Bertil Nordahl, svensk fotbollsspelare och -tränare. (död 1998)

• 3 augusti – Anna-Greta Krigström, svensk skådespelare. (död 1961)
• 15 augusti
  • Martin Ljung, svensk komiker och skådespelare.^[7] (död 2010)
  • Oscar Romero, latinamerikansk romersk-katolsk präst, ärkebiskop av San Salvador 1977–1980, martyr. (död 1980)
• 17 augusti – John Zacharias, svensk skådespelare, regissör och teaterchef. (död 1998)
• 21 augusti – Sven Törngren, svensk flygare och flygvapenofficer. (död 2008)
• 22 augusti
  • Per Anders Fogelström, svensk författare.^[7] (död 1998)
  • John Lee Hooker, amerikansk sångare, gitarrist. (död 2001)
• 25 augusti – Mel Ferrer, amerikansk skådespelare. (död 2008)
• 26 augusti – William French Smith, amerikansk republikansk politiker, USA:s justitieminister 1981–1985. (död 1990)

• 2 september – Bodil Kjer, dansk skådespelare. (död 2003)
• 4 september – Henry Ford II, amerikansk industriman, chef för Ford Motor Company 1945–1960. (död 1987)
• 7 september – Tore Gjelsvik, norsk geolog och forskare. (död 2006)
• 9 september – Maj Sønstevold, svensk-norsk kompositör. (död 1996)
• 11 september
  • Herbert Lom, tjeckisk-brittisk skådespelare. (död 2012)
  • Ferdinand Marcos, filippinsk politiker, president 1965–1986. (död 1989)
• 16 september – Alexander Schmorell, medlem av Vita rosen. (död 1943)
• 20 september
  • Göran Gentele, svensk regissör, operachef i Stockholm och New York.^[7] (död 1972)
  • Fernando Rey, spansk skådespelare. (död 1994)
• 24 september – Otto Günsche, tysk SS-officer. (död 2003)
• 30 september – Ebbe Hagard, svensk präst, författare och ordförande i Göteborgs kommunfullmäktige. (död 2008)

• 4 oktober – Violeta Parra, chilensk folkmusiker och konstnär. (död 1967)
• 10 oktober – Thelonious Monk, amerikansk jazzpianist. (död 1982)
• 15 oktober – Arthur M. Schlesinger, amerikansk historiker och författare. (död 2007)
• 17 oktober – Hans Strååt, svensk skådespelare. (död 1991)
• 18 oktober – Kjell Stensson, svensk radioprofil. (död 1990)
• 21 oktober
  • Dizzy Gillespie, amerikansk jazztrumpetare och orkesterledare. (död 1993)
  • Thorbjörn Widell, svensk skådespelare. (död 1973)
• 22 oktober – Joan Fontaine, amerikansk skådespelare. (död 2013)
• 27 oktober
  • Arne Andersson, svensk idrottsman (löpare) och förskollärare. (död 2009)
  • Oliver Tambo, sydafrikansk politiker. (död 1993)
• 29 oktober – Henry Carlsson, svensk fotbollsspelare och -tränare. (död 1999)

• 2 november – Inge Ivarson, svensk manusförfattare och filmproducent. (död 2015)
• 5 november – Banarsi Das Gupta, indisk politiker, chefsminister i Haryana 1990. (död 2007)
• 14 november
  • Park Chung-hee, sydkoreansk general och politiker, president 1963–1979. (död 1979)
  • Henry Theel, finländsk sångare. (död 1989)
• 19 november – Indira Gandhi, indisk politiker, premiärminister 1966–1977 och 1980–1984. (död 1984)
• 20 november – Bobby Locke, sydafrikansk golfspelare. (död 1987)
• 30 november – Marianne Nielsen, svensk skådespelare. (död 2004)

• 4 december – Jan Brazda, svensk-tjeckisk konstnär. (död 2011)
• 6 december
  • Kamal Jumblatt, libanesisk politiker. (död 1977)
  • Olof Sundby, svensk ärkebiskop 1972–1983. (död 1996)
• 10 december – Yahya Petra, sultan av Kelantan 1960–1979. (död 1979)
• 13 december
  • Curt Edgard, svensk skådespelare. (död 1983)
  • Geminio Ognio, italiensk vattenpolospelare. (död 1990)
• 14 december
  • Tove Ditlevsen, dansk författare. (död 1976)
  • C.-H. Hermansson, svensk politiker, VPK-ledare 1964–1975 och författare.^[7] (död 2016)
• 16 december – Sir Arthur C. Clarke, brittisk science fiction-författare. (död 2008)
• 18 december – Ossie Davis, amerikansk skådespelare, regissör, producent och pjäsförfattare. (död 2005)
• 21 december – Heinrich Böll, tysk författare, nobelpristagare. (död 1985)
• 22 december – Udo Undeutsch, tysk psykolog. (död 2013)
• 23 december – Sven Lykke, norsk-svensk skådespelare, sångare, dansare, koreograf, kompositör och sångtextförfattare. (död 1997)
• 25 december – Toivo Pawlo, svensk skådespelare. (död 1979)
• 27 december – Barbro Kollberg, svensk skådespelare. (död 2014)

• 10 januari – Buffalo Bill, 70, amerikansk pionjär och showman.
• 11 januari – Wayne MacVeagh, 83, amerikansk diplomat och politiker, USA:s justitieminister 1888.
• 16 januari
  • George Dewey, 79, amerikansk amiral.
  • Addison G. Foster, 79, amerikansk republikansk politiker och affärsman, senator 1899–1905.

• 10 februari – John William Waterhouse, 67, brittisk målare, prerafaelit.

• 8 mars – Ferdinand von Zeppelin, 78, tysk general och luftskeppskonstruktör.
• 31 mars – Emil von Behring, 63, tysk läkare, nobelpristagare.

• 1 april – Scott Joplin, 49, amerikansk ragtime-pianist och kompositör.
• 14 april – Ludwig Zamenhof, 57, polsk ögonläkare, esperantos uppfinnare.

• 1 maj – José Enrique Rodó, 45, uruguayansk författare.
• 10 maj – Joseph B. Foraker, 70, amerikansk republikansk politiker, senator 1897–1909.
• 19 maj – Jørgen Brunchorst, 54, norsk botanist, politiker och diplomat.
• 23 maj – Harry Lane, 61, amerikansk demokratisk politiker, senator 1913–1917.
• 29 maj – Carl Yngve Sahlin, 93, svensk universitetslärare och filosof.

• 4 juni – John M. Haines, 54, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Idaho 1913–1915.
• 30 juni – Jonathan Chace, 87, amerikansk republikansk politiker, senator 1885–1889.

• 6 juli – Rudolf Arborelius, 55, svensk arkitekt.
• 12 juli – Hugo Simberg, 44, finländsk konstnär.
• 14 juli – Paul Peter Waldenström, 78, svensk präst, framstående inom Svenska Missionsförbundet.
• 20 juli – Iwan von Müller, 87, tysk klassisk filolog.
• 30 juli – Paul Gerdt, 72, rysk dansör och koreograf.

• 3 augusti – Ferdinand Georg Frobenius, 67, tysk matematiker.
• 12 augusti – Eduard Buchner, 57, tysk kemist, nobelpristagare.
• 17 augusti – Hubert Henry Davies, 48, brittisk författare och pjäsförfattare.

• 3 september
  • Albin Lavén, 56, svensk skådespelare.
  • Henrik Menander, 63, svensk sångdiktare.
• 13 september – Erik Norman, 75, svensk lantbrukare och politiker (liberal).
• 27 september – Edgar Degas, 83, fransk konstnär.

• 1 oktober – Ivan Aguéli, 48, svensk konstnär.^[7]
• 15 oktober – Mata Hari, 41, nederländsk dansös och spion, avrättad.
• 21 oktober – Paul O. Husting, 51, amerikansk demokratisk politiker, senator 1915–1917.

• 4 november – William L. Terry, 67, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1891–1901.
• 8 november – Adolph Wagner, 82, tysk ekonom och politiker.
• 11 november – Liliʻuokalani, 79, hawaiiansk drottning 1891–1893, den sista regenten i monarkin Hawaii.
• 15 november – Émile Durkheim, 59, fransk sociolog.
• 17 november – Auguste Rodin, 77, fransk skulptör.

• 7 december – Léon Minkus, 91, österrikisk kompositör.
• 20 december – Eric Campbell, 38, brittisk skådespelare.
• 23 december – Gundelach Bruzelius, 75, svensk jurist och politiker.
• 24 december – Francis G. Newlands, 71, amerikansk demokratisk politiker, senator 1903–1917.

• Fysik – Charles Glover Barkla, Storbritannien
• Kemi – Inget pris utdelades
• Medicin – Inget pris utdelades
• Litteratur
  • Karl Gjellerup, Danmark
  • Henrik Pontoppidan, Danmark
• Fred – Internationella Röda Korset

• Björk, Gunnela (2007). ”De oroliga åren 1917-18” (på svenska). Populär Historia (Lund: Historisk media) (nr. 2): sid. 22-28. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/1917-18-sverige-i-uppror/. 
• Bolmstedt, Åsa (2007). ”Hungersnöden väckte protester” (på svenska). Populär Historia (Lund: Historiska media) (nr. 2): sid. 29-32. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/hungersnoden-vackte-protester//. 

• Wikimedia Commons har media som rör 1917.
  Bilder & media