1901

1901 – MCMI 124 år sedan
År 1898 | 1899 | 1900 1901 1902 | 1903 | 1904
Årtionde 1880-talet  | 1890-talet 1900-talet 1910-talet | 1920-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1901 MCMI
Ab urbe condita	2653
Armeniska kalendern	1350 ԹՎ ՌՅԾ
Assyriska kalendern	6651
Bahaikalendern	57–58
Bengaliska kalendern	1308
Berberkalendern	2851
Brittiskt regeringsår	64 Vict. 1 – 1 Edw. 7
Buddhistisk kalender	2445
Burmesiska kalendern	1263
Bysantinska kalendern	7409–7410
Koptiska kalendern	1617–1618
Erianska kalendern	3067
Etiopiska kalendern	1893–1894
Judiska kalendern	5661–5662
Vikram Samvat	1957–1958
Sakakalendern	1823–1824
Kaliyuga	5002–5003
Holocen kalender	11901
Nri-Igbo	901–902
Persiska kalendern	1279–1280
Muslimska kalendern	1318–1319
Nengō (Japan)	Meiji 34 (明治34年)
Nordkoreanska kalendern	N/A (före 1912)
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4234
Minguokalendern	11 före ROC 民前11年
Thailändsk kalender	2444
Unixtid

1901 (MCMI) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern och ett normalår som började en måndag i den julianska kalendern.

• 1 januari
  • Australiska statsförbundet bildas av några brittiska besittningar i Oceanien ^[1].
  • Den svenska namnlängden läggs om och en ny almanacka införs.
• 6 januari – Kristna nykterhetskvinnor i New York kallar kyssandet "barbariskt och osunt", och vill avskaffa det ^[2].
• 22 januari – När Storbritanniens regerande drottning Viktoria dör efter 63 år på tronen blir hennes son Edvard VII kung av Storbritannien.
• 31 januari – Anton Tjechovs drama "Tre systrar" har urpremiär på Konstnärliga teatern i Moskva, Ryssland ^[1].

• 7 februari – Våldsamma bränder rasar i oljefälten vid Baku, Ryssland ^[3].
• 9 februari – De första Nordiska spelen arrangeras i Stockholm, ett veckolångt nordiskt vintersportevenemang organiserat som olympiska spelen ^[1] och är Skandinaviens största idrottstävling ^[4]. Spelens syfte är att stärka den nordiska samhörigheten, och marknadsföra Sverige som turistland om vintrarna ^[5].
• 12 februari – På Nybrovikens is genomförs för första gången i Sverige en "offentlig tävlan i hockey" (vilket är bandy, eftersom bandy vid denna tid också kallas "Hockey on the ice").
• 16 februari – Annebergs spinneri i Borås brinner ner, varvid 400 personer blir arbetslösa.
• 22 februari – Örebro pappersbruk, senare Örebro kartongbruk, grundläggs.

• 4 mars – William McKinley tillträder sin andra presidentperiod i USA.^[6]. New Yorks guvernör, Theodore Roosevelt, blir McKinleys nye vicepresident.
• 29 mars – Franska deputeradekammaren antar föreningslagen.^[6]

• 29 april – Blodiga slagsmål uppstår mellan judiska studenter och antisemiter vid Budapests universitet ^[2].

• 1 maj – Rekorddeltagande i första maj-demonstrationerna i Sverige, med 18 000 deltagare i Stockholm, 5 000 i Göteborg och 6 000 i Malmö ^[4].
• 9 maj – Vid en storbrand i Åmål, Sverige brinner 59 hus ner och kulturella värden går till spillo ^[3]
• 20 maj – Byggandet av Bodens fästning i Sverige påbörjas.
• 23 maj – Sveriges riksdag beslutar att införa allmän värnplikt. Övningstiden blir 240 dagar för värnpliktiga i armén ^[1]. Indelningsverket, inrättat 1682, avskaffas därmed ^[5]. I flottan blir övningstiden 300 dagar, och för specialförband 365.
• 25 maj – Norges kvinnor blir först ut i Europa att få kommunal rösträtt, om de på landsbygden betalat minst 300 NOK i skatt och i städerna minst 400 NOK ^[1].
• 28 maj – Finländska värnpliktslagen förkastas av den ryska rikskonseljen.^[6]

• 4 juni – Artur Hazelius begravs. 100 000 människor följer kistan med stoftet, som färdas till Hedvig Eleonora kyrka ^[5].
• 15 juni – Gävleutställningen öppnas.^[6]
• 22 juni – Föreningslagen antas av franska senaten.^[6]
• 24 juni – Ingen vill köpa när 19-årige spanjoren Pablo Picassos tavlor visas på galleri i Paris ^[2].

• 7 juli – Hasse Zetterström och OA (Oskar Andersson) tar över skämttidningen Söndags-Nisse ^[2].
• 16 juli – Den ryske tsaren, Nikolaus II, beslutar upplösa den finländska militären.^[6]
• 17 juli – Gyttorps krutfabrik exploderar, varvid fyra personer omkommer.
• 24 juli – Danmarks första Venstre-ministär bildas ^[7].

• 24 augusti – Carl Ludvig Granlund, alias Gardist-Kalle, mördar sin hyresgäst Per Johan Berglund.
• 28 augusti – Silliman University grundas och blir första amerikanska privatskolan i Filippinerna.^[8]
• 29 augusti – De första elspårvagnarna provkörs i Stockholm och snart är hästspårvagnens tid förbi i den staden ^[1].

• 3 september – Lutherska konferensen öppnas i Lund, ursprungligen en tysk front mot katolicismen. 1 300 personer deltar, vilket gör den till en av större konferenserna någonsin i Sverige ^[5].
• 6 september – USA:s president William McKinley blir föremål för ett attentat och avlider åtta dagar senare ^[1].
• 7 september – Boxarupproret i Kina slut genom undertecknandet av Pekingprotokollet ^[1].
• 12 september – Malmö nya museum invigs av stadsfullmäktiges nye ordförande Carl Heslow ^[5].
• 14 september – Theodore Roosevelt tillträder som USA:s president vid William McKinleys frånfälle ^[1].
• 18–21 september – Den ryske tsaren är på statsbesök i Frankrike.^[6]

• 11 oktober – Svensk premiär för boxning inför publik på Tivoli i Malmö.
• 21 oktober – Helsingfors spårvägar tar hästspårvagnarna ur trafik.^[9]
• 15 oktober – Hjalmar Söderbergs roman Martin Bircks ungdom utkommer och får positivt mottagande ^[1].
• 16 oktober – Första svenska Antarktisexpeditionen under Otto Nordenskjöld lämnar Göteborgs hamn med fartyget Antarctic. Resan bidrar med fynd till kontinentalförskjutningsteorin ^[5].
• 24 oktober – Annie Taylor åker nerför Niagarafallen i en tunna ^[2].

• 20 november–4 december – USA skickar soldater till norra Colombia för att skydda amerikansk egendom vid Panamanäset och skydda resvägar under revolutionär aktivitet ^[10].

• 5 december – Hjalmar Hammarskjöld blir Sveriges justitieminister.

• 10 december – De första Nobelprisen delas ut i Stockholm. Prissumman för varje belönad uppgår till 150 800 SEK ^[1]. Bland pristagarna finns Wilhelm Röntgen, som upptäckt röntgenrstrålarna ^[4]. Francois Prudhomme får litteraturpriset. Fredspriset delas ut i Kristiania och delas av Henri Dunant och Frédéric Passy ^[5].
• 12 december – Första radiosignalen skickas över Atlanten då italienske fysikern Guglielmo Marconi lyckas sända trådlösa radiosignaler från Cornwall i sydvästra England till Newfoundland i Kanada.^[1][11].
• 21 december
  • Amerikanen King Camp Gillette tar patent på en rakhyvel med utbytbart stålblad ^[2].
  • Amerikanska dansaren Isadora Duncan gör sensation i Paris med sin "fria, starkt expressiva dans" ^[2].
  • Den engelske ingenjören James Gibb lanserar en ny sport, pingpong ^[2].
• Norge går till kommunalval.
• 31 december – Vid nyårsfirandet på Skansen läses Nyårsklockan av regissören och skådespelaren Konstantin Axelsson.

• Oljeborrningar inleds i Persien.^[7]
• I Storbritannien med 38 miljoner invånare detta år, utgör 1,7 miljoner av dem kvinnligt tjänstefolk, och 140 000 manligt.^[12]
• Nederländerna inför obligatorisk utbildning för barn i åldrarna 6-12 år.
• Norrmännen börjar anlägga gränsbefästningar mot Sverige.
• Svenska kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet utan lön vid förlossning.
• Stockholms fondbörs omorganiseras och öppnar i modern version.
• Svenska Journalistföreningen (som 1950 byter namn till Svenska Journalistförbundet och därefter till Journalistförbundet) grundas.
• Den första svenska olycksfallsförsäkringen i industrin instiftas.
• Jugendstilen lanseras i Sverige.
• Kvinnoorganisationen Bulgariska Kvinnounionen bildas.
• Stockholms Folkets hus invigs.
• Tidningen Affärsvärlden grundas av Helmer Key, som ett komplement till Svenska Dagbladet.
• Uppfinnaren Fredrik Ljungström konstruerar mjölkningsmaskinen Beta, som AB Separator blir intresserat av.
• Selma Lagerlöf och Valborg Olander träffas ^[13]
• 1901 års släktnamnsförordning införs.

• 3 januari – Ngo Dinh Diem, vietnamesisk politiker, Sydvietnams president 1955–1963. (död 1963)
• 5 januari – Klaus Bonhoeffer, tysk jurist och motståndskämpe. (död 1945)
• 9 januari – Chic Young, amerikansk serietecknare – Blondie. (död 1973)
• 10 januari – Henning von Tresckow, tysk militär, generalmajor 1944. (död 1944)
• 14 januari – Alfred Tarski, polsk logiker. (död 1983)
• 16 januari – Fulgencio Batista, kubansk politiker, president 1933–1944 och 1952–1959. (död 1973)
• 17 januari
  • Herbert Grevenius, svensk dramatiker, manusförfattare och journalist. (död 1993)
  • Aron Gurwitsch, tysk filosof. (död 1973)
• 20 januari – Alf Östlund, svensk skådespelare och manusförfattare. (död 1974)
• 28 januari – Margareta Bergman, svensk skådespelare. (död 1990)
• 29 januari – Mary Eaton, amerikansk dansare och skådespelare. (död 1948)

• 1 februari – Clark Gable, amerikansk filmskådespelare. (död 1960)
• 2 februari – Jascha Heifetz, amerikansk violinist. (död 1987)
• 16 februari – Heinrich Gley, tysk SS-officer. (död 1985)
• 20 februari – Muhammad Naguib, egyptisk general, president 1953–1954. (död 1984)
• 23 februari
  • Erhard Heiden, tysk SS-officer, Reichsführer-SS 1927–1929. (död 1933)
  • Ivar Lo-Johansson, svensk författare^[4]. (död 1990)
• 25 februari – Zeppo Marx, amerikansk komiker. (död 1979)
• 28 februari – Linus Pauling, amerikansk kemist, nobelpris i kemi 1954 och fred 1962. (död 1994)

• 2 mars – Grete Hermann, tysk matematiker, filosof och fysiker. (död 1984)
• 11 mars – Wilton E. Hall, amerikansk demokratisk politiker, senator 1944–1945. (död 1980)
• 14 mars – Sid Atkinson, sydafrikansk häcklöpare. (död 1977)
• 17 mars – Margit Rosengren, svensk operettsångerska (sopran), skådespelare. (död 1952)
• 25 mars – Rubén Azócar, chilensk författare. (död 1965)
• 21 mars – Karl Arnold, tysk politiker, förbundsrådets talman 1949–1950. (död 1958)
• 27 mars
  • Carl Barks, amerikansk serietecknare. (död 2000)
  • Sato Eisaku, japansk politiker, premiärminister 1964–1972, nobelpristagare. (död 1975)
• 28 mars – Märtha av Sverige, kronprinsessa av Norge. gift med Olav V. (död 1954)
• 29 mars – Uuno Kailas, finländsk författare. (död 1933)

• 5 april – Melvyn Douglas, amerikansk skådespelare. (död 1981)
• 6 april – Pier Giorgio Frassati, saligförklarad italiensk student och tertiar inom dominikanorden. (död 1925)
• 8 april – Arvid Richter, svensk sångare. (död 1963)
• 13 april – Sven Rüno, svensk kompositör, textförfattare, pianist och kapellmästare. (död 1960)
• 20 april
  • Karl Damström, svensk järnbruksarbetare och politiker. (död 1977)
  • Svea Holst, svensk skådespelare. (död 1996)
• 29 april
  • Kathrine Aurell, norsk-svensk författare och manusförfattare. (död 1986)
  • Hirohito, japansk kejsare 1926–1989. (död 1989)

• 1 maj – Antal Szerb, ungersk författare. (död 1945)
• 2 maj – Willi Bredel, tysk författare. (död 1964)
• 5 maj – Fritiof Billquist, svensk skådespelare och författare. (död 1972)
• 7 maj
  • Gary Cooper, amerikansk skådespelare. (död 1961)
  • Walther Wüst, tysk orientalist. (död 1993)
• 9 maj – Erik Olson, svensk konstnär. (död 1986)
• 10 maj – John Desmond Bernal, irländsk-brittisk fysiker. (död 1971)
• 11 maj – Rose Ausländer, tysk-amerikansk författare. (död 1988)
• 12 maj – Märta Arbin, svensk skådespelare. (död 1970)
• 18 maj – Vincent du Vigneaud, amerikansk biokemist, nobelpristagare. (död 1978)
• 20 maj – Max Euwe, nederländsk schackspelare. (död 1981)
• 23 maj – Edmund Rubbra, brittisk kompositör och pianist. (död 1986)
• 25 maj – Bellan Roos, svensk skådespelare. (död 1990)
• 29 maj – Inga Tidblad, svensk skådespelare^[4]. (död 1975)

• 6 juni
  • Hellmuth Stieff, tysk militär, motståndskämpe under andra världskriget, generalmajor 1944. (död 1944)
  • Sukarno, indonesisk politiker, premiärminister 1945–1967. (död 1970)
• 10 juni – Birger Andersson, svensk redaktör och riksdagspolitiker (socialdemokrat). (död 1985)
• 11 juni – Gustaf Svensson i Vä, svensk folkskollärare och centerpartistisk riksdagspolitiker. (död 1997)
• 13 juni – Tage Erlander, svensk socialdemokratisk politiker, Sveriges statsminister 1946–1969^[4]. (död 1985)
• 18 juni
  • Storfurstinnan Anastasia, dotter till Rysslands siste tsar. (död 1918)
  • Jeanette MacDonald, amerikansk sångerska och skådespelare. (död 1965)
• 22 juni – Rudolf Wittkower, tysk konsthistoriker. (död 1971)
• 29 juni
  • Putte Kock, svensk ishockey- och fotbollsspelare samt sportkommentator i TV^[4]. (död 1979)
  • Nelson Eddy, amerikansk sångare och skådespelare. (död 1967)

• 5 juli – Gustaf Hiort af Ornäs, svensk skådespelare och sångare. (död 1988)
• 6 juli – Syama Prasad Mookerjee, indisk politiker, grundare av partiet Bharatiya Jana Sangh. (död 1953)
• 9 juli – Barbara Cartland, brittisk författare. (död 2000)
• 25 juli – Oscar Rosander, svensk filmklippare, kortfilmsregissör och statistskådespelare. (död 1971)
• 28 juli – Rudy Vallée, amerikansk sångare, saxofonist, orkesterledare och skådespelare. (död 1986)
• 29 juli – Magnus Kesster, svensk skådespelare. (död 1975)
• 31 juli – Jean Dubuffet, fransk målare och grafiker. (död 1985)

• 2 augusti – Ignatius Kung Pin-Mei, kinesisk kardinal. (död 2000)
• 3 augusti
  • John C. Stennis, amerikansk politiker, senator 1947–1989. (död 1995)
  • Stefan Wyszyński, polsk kardinal, Polens primas. (död 1981)
• 4 augusti – Louis Armstrong, amerikansk jazztrumpetare. (död 1971)
• 5 augusti – Claude Autant-Lara, fransk filmregissör, manusförfattare och politiker. (död 2000)
• 6 augusti – Dutch Schultz, amerikansk brottsling. (död 1935)
• 7 augusti – Konrad Heiden, tysk-amerikansk författare. (död 1966)
• 8 augusti – Ernest Lawrence, amerikansk fysiker, nobelpristagare 1939. (död 1958)
• 10 augusti – Mona Rüster, tysk bordtennisspelare. (död 1976)
• 17 augusti – Heðin Brú, färöisk författare. (död 1987)
• 18 augusti – Arne Borg, svensk simmare ^[4]. (död 1987)
• 20 augusti – Salvatore Quasimodo, italiensk författare, nobelpristagare. (död 1968)
• 23 augusti – John Sherman Cooper, amerikansk republikansk politiker, diplomat och jurist, senator 1946–1949, 1952–1955 och 1956–1973. (död 1991)
• 25 augusti – Kjeld Abell, dansk författare. (död 1961)
• 26 augusti
  • Chen Yi, kinesisk militär och politiker, utrikesminister 1958–1972. (död 1972)
  • Maxwell D. Taylor, amerikansk militär. (död 1987)
• 27 augusti
  • Heinrich Hauser, tysk författare. (död 1955)
  • Ivar Wahlgren, svensk skådespelare och sångare. (död 1983)
• 28 augusti – Hilding Gavle, svensk skådespelare. (död 1969)

• 3 september – Bullan Weijden, svensk skådespelare och sångerska. (död 1969)
• 8 september – Hendrik Verwoerd, sydafrikansk politiker, premiärminister 1958–1966. (död 1966)
• 14 september
  • Alex James, skotsk fotbollsspelare. (död 1953)
  • Andrej Vlasov, rysk militär. (död 1946)
• 18 september – Bengt Rodhe, svensk kompositör, musikarrangör, sångare och pianist. (död 1968)
• 19 september – Alvar Kraft, svensk kompositör, arrangör av filmmusik. (död 1959)
• 26 september
  • Arthur Hilton, svensk operadirektör och skådespelare. (död 1963)
  • Lilly Kjellström, svensk skådespelare. (död 1969)
• 29 september – Enrico Fermi, italiensk-amerikansk fysiker, nobelpristagare. (död 1954)

• 10 oktober – Alberto Giacometti, schweizisk skulptör och målare. (död 1966)
• 13 oktober – Irja Browallius, svensk författare. (död 1968)
• 21 oktober – Joseph S. Clark, amerikansk demokratisk politiker, senator 1957–1969. (död 1990)

• 3 november
  • Leopold III, belgisk kung 1934–1951. (död 1983)
  • André Malraux, fransk författare och politiker. (död 1976)
• 4 november – Adriano Olivetti, italiensk ingenjör, skrivmaskinstillverkare. (död 1960)
• 14 november – Christian Elling, dansk professor och konsthistoriker. (död 1974)
• 17 november – Walter Hallstein, tysk politiker. (död 1982)
• 18 november – George Gallup, amerikansk sociolog och statistiker. (död 1984)
• 25 november – Arthur Liebehenschel, tysk nazist, SS-Obersturmbannführer. (död 1948)
• 28 november – Edwina Mountbatten, brittisk hjälparbetare. (död 1960)

• 5 december
  • Walt Disney, amerikansk filmproducent. (död 1966)
  • Werner Heisenberg, tysk fysiker, nobelpristagare. (död 1976)
• 14 december – Paul I, kung av Grekland 1947–1964. (död 1964)
• 16 december – Margaret Mead, amerikansk socialantropolog. (död 1978)
• 18 december – Francis J. Myers, amerikansk demokratisk politiker. (död 1956)
• 20 december – Robert Van de Graaff, amerikansk fysiker. (död 1967)
• 27 december
  • Oscar Carlsson, svensk pappersbruksarbetare och politiker. (död 1970)
  • Marlene Dietrich, tysk-amerikansk skådespelare och sångerska. (död 1992)
  • Stanley William Hayter, brittisk målare och grafiker. (död 1988)
• 31 december – Karl-August Fagerholm, finlandssvensk socialdemokratisk politiker, Finlands statsminister 1948–1950, 1956–1957 och 1958–1959. (död 1984)

• 5 januari – Curtis Hooks Brogden, 84, amerikansk politiker.
• 9 januari – Frank Gay Clarke, 50, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1897–1901.
• 14 januari – Charles Hermite, 78, fransk matematiker.
• 16 januari – Hiram Rhodes Revels, 73, amerikansk republikansk politiker, senator 1870–1871.
• 17 januari – Frederic William Henry Myers, 57, engelsk poet.
• 22 januari – Viktoria, 81, regerande drottning av Storbritannien sedan 1837.
• 27 januari – Giuseppe Verdi, 87, italiensk operakompositör.

• 7 februari – Ana Betancourt, 68, kubansk frihetskämpe.
• 10 februari – Telemaco Signorini, 65, italiensk målare.
• 21 februari – Stephen M. White, 48, amerikansk demokratisk politiker, senator 1893–1899.
• 22 februari – George Francis FitzGerald, 49, irländsk fysiker.

• 13 mars – Benjamin Harrison, 67, amerikansk politiker, USA:s president 1889–1893.
• 16 mars – Marriott Brosius, 58, amerikansk republikansk politiker, kongressledamot 1889–1901.

• 11 april
  • Ivar Hallström, 74, svensk kompositör.
  • Gunnar Eriksson i Mörviken, 68, svensk lantbrukare och politiker.
• 12 april – Auguste Sabatier, 61, fransk protestantisk teolog.
• 24 april – Arvid Posse, 81, svensk politiker, greve och godsägare, Sveriges statsminister 1880–1883.

• 23 maj – John Riley Tanner, 57, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Illinois 1897–1901.
• 27 maj – Artur Hazelius, 67, svensk filolog och folklivsforskare, grundare av Nordiska museet och friluftsmuseet Skansen ^[1].

• 5 juni – Dagny Juel, 33, norsk författare.
• 11 juni – William J. Samford, 56, amerikansk politiker, guvernör i Alabama 1900-1901.
• 16 juni – Herman Grimm, 73, tysk författare och konsthistoriker.
• 18 juni – Hazen S. Pingree, 60, amerikansk republikansk politiker.
• 21 juni – Carl Otto Bergman, 73, svensk militär, industriman, kommunalpolitiker och riksdagsman.

• 12 juli – Richard B. Hubbard, 68, amerikansk demokratisk politiker och diplomat.
• 20 juli – Johan Laurentz, 50, svensk arkitekt.

• 5 augusti – Viktoria av England, 60, engelsk prinsessa som blev tysk kejsarinna och drottning av Preussen.
• 12 augusti
  • Francesco Crispi, 82, italiensk politiker, premiärminister 1887–1891 och 1893–1896.
  • Adolf Erik Nordenskiöld, 68, svensk mineralog och polarforskare.
• 15 augusti – Julia von Hausmann, 75, rysk psalmförfattare.
• 24 augusti – Gunnar Wennerberg, 83, svensk skald, tonsättare och ecklesiastikminister ^[4].

• 1 september – Samuel D. Burchard, 65, amerikansk demokratisk politiker, kongressledamot 1875–1877.
• 2 september – Luigi Maria d'Albertis, 59, italiensk naturforskare och upptäcktsresande.
• 3 september – Friedrich Chrysander, 75, tysk musikhistoriker.
• 8 september – Johannes von Miquel, 73, tysk politiker.
• 9 september – Henri de Toulouse-Lautrec, 36, fransk konstnär, känd för skildringar av Paris nöjesliv ^[2].
• 10 september – Emanuella Carlbeck, 72, svensk socialreformator.
• 14 september – William McKinley, 58, amerikansk politiker, USA:s president sedan 1897 (mördad) ^[7].
• 24 september – Fredrik Åkerblom, 62, svensk tidningsredaktör och riksdagsman.
• 28 september – Emil Goetze, 45, tysk operasångare.

• 18 oktober – August Malmström, 72, svensk konstnär och professor vid Konstakademin.
• 29 oktober – Leon Czolgosz, 28, William McKinleys mördare (avrättad).

• 27 november – Davis H. Waite, 76, amerikansk politiker, guvernör i Colorado 1893–1895.
• 30 november – Albrecht Weber, 76, tysk orientalist.

• 6 december – Bertha Wehnert-Beckmann, 86, tysk fotograf.
• 24 december – Lev Ivanov, 67, rysk balettdansör och koreograf.

• Fysik – Wilhelm Conrad Röntgen, tysk fysiker.
• Kemi – Jacobus Henricus van 't Hoff, nederländsk kemist.
• Medicin – Emil von Behring, tysk läkare.
• Litteratur – Sully Prudhomme, fransk författare.
• Fred
  • Henri Dunant, Schweiz.
  • Frédéric Passy, Frankrike.

• Wikimedia Commons har media som rör 1901.
  Bilder & media