Ålands politiska status

Åland
Ålands vapen
Politisk status
Politisk status
Lagtinget
Talman: Veronica Thörnroos Ledamöter Politiska partier
Landskapsregering
Lantråd: Katrin Sjögren Vice lantråd, utbildning och kultur Infrastruktur och klimat Finans Näring och miljö Social och hälsa Kansli
Landskapet Åland
Ålands polismyndighet
Riksdagsledamot
Mats Löfström
Val
Lagtingsval Riksdagsval Presidentval i Finland Kommunalval
Statens ämbetsverk
Ålandsdelegationen Landshövding: Marine Holm-Johansson
Administrativt
Kommuner
Övrigt
Politisk historia EU och Åland

Ålands politiska status grundar sig på internationella avtal och finländsk lag. Åland är ett självstyrt landskap i Finland och utgör en autonom region. Ögruppen är också en demilitariserad och neutraliserad zon.^[1]

Ålands särställning bygger på självstyrelse, hembygdsrätt och kulturella garantier. Den åländska befolkningen åtnjuter särskilda rättigheter enligt både nationell och internationell rätt.

Ålands självstyrelse fastställdes av Nationernas förbund 1921 och regleras i självstyrelselagen. Ålands lagting stiftar lagar inom bland annat utbildning, kultur och kommunalförvaltning, medan Ålands landskapsregering verkställer dem. Statliga uppgifter utanför den åländska behörigheten sköts av Statens ämbetsverk på Åland.

Utöver finskt medborgarskap har ålänningar ett regionalt medborgarskap, hembygdsrätt. Den krävs för att äga fast egendom eller bedriva näringsverksamhet på Åland och är central för att skydda ögruppens språkliga och kulturella särart.

Landskapet Åland är en av Finlands 20 landskapsenheter men har en unik ställning genom självstyrelsen. För den lokala förvaltningen ansvarar 16 självständiga kommuner.

Åland är enspråkigt svenskt. Svenska språket och den åländska kulturen skyddas av Finlands grundlag och självstyrelselagen.

Ålands internationella status omfattar demilitarisering, neutralisering och särskilda ordningar inom utrikes‑ och EU‑politik.

Ögruppen är demilitariserad: militär personal får inte stationeras där och inga befästningar får byggas. Invånarna är befriade från värnplikt. Förbudet infördes i Parisfreden (1856) och bekräftades 1921 samt i flera bilaterala avtal med Sovjetunionen (1940, 1947, 1948) och Ryssland (1992).

Utrikespolitiken är en statlig uppgift. Om ett avtal rör områden som faller inom Ålands egen behörighet krävs dock Ålands lagtings godkännande för att det ska gälla på Åland.

• 1856 – Konventionen om demilitarisering
• 1921 – Nationernas förbunds beslut
• 1921 – Ålandsöverenskommelsen
• 1921 – Neutraliseringskonventionen
• 1940 – Finland–Sovjetfördraget
• 1947 – Parisfreden
• 1948 – Sovjetunionens brev
• 1992 – Protokoll Finland–Ryssland
• 1994 – EU:s ställningstagande
• 1994 – Bestämmelser i EU‑anslutningen
• 1994 – Finlands uttalande om att anslutningen gäller Åland

I folkomröstningen 1994 röstade Åland ja till Finlands EU‑medlemskap. Ögruppen omfattas därför av EU‑lagstiftningen, men står utanför momsunionen, vilket möjliggör skattefri försäljning på färjor mellan Finland, Estland och Sverige.

Åland deltar i det nordiska samarbetet på samma villkor som övriga självstyrda regioner.

Sedan 1970 är Åland medlem i Nordiska rådet. Delegationen utses av Ålands lagting och Ålands landskapsregering, som även deltar i Nordiska ministerrådet.

• Ålands politik
• Ålands politiska historia
• Ålands län

Mall:Referenslista