Ålands lagting

Ålands lagting
	Ålands lagting
Typ
Utformning	Enkammarsystem
Ledning
Talman	Jörgen Pettersson (C) ; sedan 11 mars 2024
Förste vice talman	Marcus Måtar (Obs) ; sedan 18 december 2023
Andre vice talman	Rainer Juslin (Lib) ; sedan 18 december 2023
Struktur
Antal platser	30
Politiska grupper	Regering (18) Liberalerna (9); Åländsk center (6); Socialdemokraterna (3); Stödparti (1) Partilös (1); Opposition (11) Obunden samling (5); Moderaterna (4); Hållbart initiativ (1); Partilös (1);
Val
Valsystem	Proportionellt valsystem
Senaste valet	15 oktober 2023
Mötesplats
	(c) Johannes Jansson/norden.org, CC BY 2.5 dk
	Självstyrelsegården
	(c) Johannes Jansson/norden.org, CC BY 2.5 dk

För andra betydelser, se Lagtinget.

Ålands lagting är Ålands parlament. Det består av 30 ledamöter som väljs vart fjärde år genom allmänna val. Lagtinget har två huvuduppgifter: att stifta landskapslagar inom ramen för Självstyrelselagen och att ansvara för landskapets ekonomi. Lagtinget utser också Lantrådet (regeringschefen) och kan avsätta regeringen genom misstroendevotum.

Jörgen Pettersson (C) är talman (sedan mars 2024) och leder lagtingets arbete. Lagtinget sammanträder i Självstyrelsegården i Mariehamn.

Historia

Åland tillhörde Sverige fram till 1809, då både Finland och Åland övergick till Ryssland.^[1] Åland blev då en del av storfurstendömet Finland.

Efter första världskriget aktualiserades frågan om Ålands statstillhörighet.^[2] Ålänningarna ville återförenas med Sverige och avvisade inledningsvis Finlands erbjudande om självstyrelse.

Nationernas förbund (NF) avgjorde frågan 1921 genom att besluta att Åland skulle tillhöra Finland, med garantier för att bevara ålänningarnas språk och kultur. Beslutet inkluderade även krav på demilitarisering och neutralisering av öarna genom en internationell överenskommelse.^[3]

Efter detta beslut accepterade ålänningarna självstyrelsen som Finland erbjudit genom självstyrelselagen från 1920. Den 9 juni 1922 sammanträdde det nya parlamentet – då kallat Ålands landsting – för första gången. Denna dag firas numera som Ålands självstyrelsedag.

Den verkställande makten på Åland utövas av landskapsregeringen (före 2004 kallad landskapsstyrelse). Sedan 1988 utses regeringen enligt parlamentariska principer, vilket innebär att den måste ha lagtingets förtroende.

Valförfarande och rösträtt

Ålands lagting har 30 ledamöter som väljs vart fjärde år genom hemliga och proportionella val. För att ha rösträtt och vara valbar krävs att personen fyllt 18 år och innehar Åländsk hembygdsrätt.

Lagtingets roll och behörighet

Ålands lagting är landskapets lagstiftande församling. Genom Ålands självstyrelse har lagtinget rätt att stifta lagar om landskapets inre angelägenheter och att besluta om dess budget. Lagtingets lagstiftning benämns landskapslagar och gäller enbart inom Åland.

Självstyrelsen omfattar specifika områden som definieras i självstyrelselagen. Inom övriga samhällsområden gäller finländsk lag (rikslag). Lagstiftningsmakten är således delad mellan finska staten och det självstyrda landskapet Åland.

Självstyrelselagen kan bara ändras genom överensstämmande beslut av både Finlands riksdag (i samma ordning som grundlag) och Ålands lagting (med två tredjedelars majoritet). Den nuvarande självstyrelselagen trädde i kraft den 1 januari 1993. Samtidigt bytte parlamentet namn från landsting till lagting. Namnbytet gjordes dels för att undvika förväxling med landstingen i Sverige (numera regioner), dels för att anknyta till lagtinget på Färöarna.

Lagtingets lagstiftningsområden

Självstyrelselagen ger Ålands lagting rätt att stifta lagar inom följande huvudområden:

Utbildning, kultur och fornminnen
Hälso- och sjukvård samt socialväsendet
Näringslivets främjande
Intern trafik
Kommunalförvaltning
Polisväsendet
Postväsendet, rundradio och television
Miljövård

Inom dessa områden har Åland egen lagstiftnings- och förvaltningsmakt. Landskapslagarna publiceras i Ålands författningssamling.

Lagstiftningsprocessen

Ålands lagstiftningsprocess omfattar följande huvudsakliga steg:

Lagförslag

Ålands landskapsregering utarbetar ett lagförslag (regeringsproposition). Även lagtingsledamöter kan väcka laginitiativ. I vissa fall genomförs remissförfaranden där berörda parter kan yttra sig. När Åland antar finländsk rikslagstiftning genom hänvisning kallas detta ibland blankettlagstiftning.

Behandling i lagtinget

Lagtinget behandlar förslaget i utskott och plenum, diskuterar och röstar om det. Godkända lagförslag (landskapslagar) överlämnas till republikens president för fastställelse.

Presidentens kontroll (vetorätt)

Presidenten kan vägra att fastställa en lag (utöva sin vetorätt) på två grunder:

Om lagtinget har överskridit sin lagstiftningsbehörighet.
Om lagen berör Finlands yttre eller inre säkerhet.

Presidenten inhämtar i regel utlåtanden från Ålandsdelegationen och vid behov från Högsta domstolen innan beslut fattas.

Publicering

Lagar som fastställts av presidenten (eller som trätt i kraft utan fastställelse efter att presidenten inte utnyttjat vetorätten inom utsatt tid) publiceras i Ålands författningssamling och blir därmed gällande rätt på Åland.

Ekonomisk självstyrelse

Lagtinget beslutar om landskapets budget och har därmed ekonomisk självstyrelse. Ålands finansieringsmodell enligt självstyrelselagen fungerar så här:

Finska staten uppbär skatter, tullar och avgifter på Åland på samma sätt som i övriga Finland. Som kompensation för de uppgifter Åland sköter via sin självstyrelse, erhåller landskapet årligen ett anslag från finska staten. Anslaget motsvarar 0,45 procent av Finlands statsinkomster (exklusive statens lån). Med detta anslag, ofta kallat "klumpsumman", finansierar Åland de verksamheter som enligt lagstiftningen ankommer på landskapet. Lagtinget beslutar självständigt om fördelningen av dessa medel i landskapsbudgeten.

Finlands behörighet

Inom vissa områden har Åland inte självstyre, utan finländsk rikslagstiftning gäller. Detta inkluderar:

Utrikespolitik
Huvuddelen av civil- och straffrätten
Domstolsväsendet
Tull- och valutafrågor
Statlig beskattning

För att säkerställa åländskt inflytande även i dessa frågor har Åland en permanent representation i Finlands riksdag. Ålands riksdagsledamot väljs enligt samma valförfarande som övriga riksdagsledamöter, men från ett separat valdistrikt som tilldelar en riksdagsplats.

Mandatfördelning 1979–2023

**Mandatfördelning i Ålands lagting efter valen 1979–2023**^[4]
Parti	1979	1983	1987	1991	1995	1999	2003	2007	2011	2015	2019	2023
Liberalerna på Åland	9	9	8	7	8	9	7	10	6	7	6	9
Åländsk Center	14	11	9	10	9	9	7	8	7	7	9	7
Frisinnad Samverkan/Moderaterna på Åland	4	5	5	6	6	4	4	3	4	5	4	4
Ålands socialdemokrater	3	5	4	4	4	3	6	3	6	5	3	4
Obunden samling	0	0	2	3	3	4	3	4	4	3	4	5
Ålands framtid	0	0	0	0	0	0	2	2	3	2	1	0
Ålands framstegsgrupp	0	0	0	0	0	1	1	0	0	0	0	0
Gröna på Åland	0	0	2	0	0	0	0	0	0	0	0	0
Åländsk Demokrati	0	0	0	0	0	0	0	0	0	1	1	0
Hållbart initiativ	0	0	0	0	0	0	0	0	0	0	2	1
Totalt	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30	30

Källor

^ ”Sverige förlorar Finland 1808-1809”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-forlorar-finland-1808-1809. Läst 21 januari 2022.
^ ”Ålandsfrågan”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alandsfragan. Läst 21 januari 2022.
^ ”Ålands nationstillhörighet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alands-nationstillhorighet. Läst 21 januari 2022.
^ ”Valtidserier”. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://www.asub.ax/sv/statistik/valtiderier. Läst 12 april 2025.

Se även

Lista över Ålands lagtings talmän sedan 1922
Lista över ledamöter av Ålands lagting 2023–2027
Lista över ledamöter av Ålands lagting 2019–2023
Lista över ledamöter av Ålands lagting 2015–2019
Lista över ledamöter av Ålands lagting 2011–2015
Lista över ledamöter av Ålands lagting 2007–2011
Lista över ledamöter av Ålands lagting 2003–2007

Externa länkar

Lagtingets hemsida

[1] ”Sverige förlorar Finland 1808-1809”. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/sverige-forlorar-finland-1808-1809. Läst 21 januari 2022.

[2] ”Ålandsfrågan”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alandsfragan. Läst 21 januari 2022.

[3] ”Ålands nationstillhörighet”. Riksarkivet. https://riksarkivet.se/alands-nationstillhorighet. Läst 21 januari 2022.

[4] ”Valtidserier”. Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). https://www.asub.ax/sv/statistik/valtiderier. Läst 12 april 2025.

[1]

[2]

[3]

[4]

Navigation

Navigering

Temaportaler